Cienaga de Zapata" och här finns det mygg så det lär bli myggolja och
långärmat på kvällen. Vi är uppdelade på två hus som ligger en bit ifrån
varandra.
Vi bor på B/B "Los Delphines" i ett trevligt o svalt rum. Handdukarna
hade formats till svanar och placerats på sängarna då vi kom. Pittoreskt
och annorlunda. Vi åt en gemensam middag på kvällen där vi bl.a. fick
prova krokodilkött. Det smakade som en blandning av kyckling o gris.
Maten kryddas väldigt olika och för det mesta smakar den inget men här
smakade det jättebra. Enligt guiden serveras vi under vår Cubaresa en
blandning av vad de själva äter och lite västerländskt anpassad.
Det är ca 200 m till beachen med sandstrand och skuggande palmer. Inga
solstolar mao inte så turistiskt. Vi skall stanna här två nätter. Vi
hade en härlig dag på beachen, förmodligen den sista på Kuba. Det är
riktigt kyligt på morgonen så Irene använde fliströjan, tror det var
första gången. Det tar dock bara drygt en timma innan värmen kommit och
mellan tolv och tre är det varmast.
Varje kuban har en ransoneringsbok över varor till ett lågt fastställt
pris. Av alla de varor som finns i den får man köpa en bestämd kvantitet
per person och månad såsom t.ex. ris, salt, mjöl, halv kyckling etc.
Ibland/ofta är en vara vara slut. Antalet varor har successivt minskat
sedan boken infördes på 1970-talet. Så till exempel försvann tvål från
listan för fyra månader sedan. Varje kuban tilldelas en viss affär för
sina inköp av ransoneringsvaror. Alla måste köpa mer för att klara sig
och måste då betala ett högre pris för detta. Matfrågan och hur man
skaffar pengar till mat är överskuggande problem varje dag. Om man bara
har pengar finns allt att köpa på svarta marknaden. Men alla har inte
pengar. Ett evigt bekymmer är att skaffa pengar.
Ett ineffektivt jordbruk leder till brist på varor. Kuba måste importera
mycket mat tex kyckling från USA (fungerar bra trots handelsembargot).
En viktig exportvara från Kuba är läkare som sker till Venezuela (i
utbyte mot oljeleveranser), Ecuador och Brasilien. Brasilianarna bygger
idag bl.a. en ny väg utanför Havanna. Kuba har mest kontakter/utbyten
med andra socialistiska länder såsom: Venezuela, Kina, Ryssland, Ecuador
o Vietnam. Man skickar också soldater till inbördeskriget i Venezuela
och har tidigare även sänt soldater till Angola.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar